torsdag 9 oktober 2008

Mormor är trasig

Trots den stora saknaden har det redan gått ett år. Idag är det ett år sedan vi pratades vid för sista gången. Bland det sista jag sa var till mamma var att hon skulle krya på sig. När jag fick beskedet att hon vandrat vidare fick jag panik och kunde inte riktigt tänka klart. Det går inte en dag heller utan att jag tänker på henne.
Det gör så ont även fast jag vet att hon har det bättre nu men saknaden värker i mig. Ringde till mamma nästan varje dag och vi pratade om allt möjligt, mest vardagliga saker, dom samtalen saknar jag väldigt mycket. Bara att få ringa och berätta när barnen är sjuka eller när man gjort något speciellt, ja vad som helst. Att kunna sitta på varsin sida om bordet och prata om ditt och datt över en kopp kaffe var något man tog lite förgivet men som var oerhört betydelsefullt.
Mamma är mamma, oavsett frisk eller sjuk, stark eller svag, mamma är ändå mamma och vi har bara en.
Malou säger att mormor är trasig och bor i himlen.

Nu i ro, slumra in, allra kärestan min,
låt en ängel ta din hand, bort till drömmarnas land,
och låt tankarna fly, till en ny dag ska gry.

Inga kommentarer: