söndag 25 oktober 2009

Önskar och önskar men förgäves

Lilla Malou vill så gärna bli storasyster.
Helst vill hon ha en lillasyster.
Törs snart inte tala om för henne igen att det aldrig kommer att inträffa för hon blir så himla ledsen. Hon säger att hon kommer att bli storasyster trots att inte hennes mamma och pappa vill det :-S

Imorse frågade hon mig och R om vi var rädda för bäbisar eller om var vi allergiska så att det var därför vi inte kunde skaffa fler barn.
Vilka funderingar de små liven har.
Deras frågor är inte så lätta att besvara alla gånger heller.

Malou har många funderingar över vart hon var innan hon föddes. Nu har hon lösningen... hon har alltid legat i min mage och hon och Wille brukade busa där innan han föddes. Vad är man innan man föds? Död? Nä, det är man ju efter livet.
Som sagt, det är inte lätt att besvara alla funderingar eller frågor.

onsdag 21 oktober 2009

Omvälvande liten lapp


Rensade häromdagen och den här lilla lappen ramlade ut.
Att en liten lapp kan göra att hjärtat slår ett extra slag :-)

Bad hair day

Tur det finns balsamspray :-D

tisdag 20 oktober 2009

Mål i sikte!

Är nu inne på sjunde veckans träning.
Inte illa må jag säga. Frekvent träning tre dagar i veckan.
På med löparskorna och sen iväg.

Vi har siktat in oss på att klara av att springa en mil.
Följer ett program från iForm.
På 12 veckor ska man klara av en mils löpning.
Tyvärr har förkylningen slagit klorna i mig så vi får se hur det går.

Huvudsaken man har ett mål att sträva mot.
Ett mycket välkänt uttryck för lärare :-)

Det är trots allt bara jag som sköter om min kropp.
Ingen annan kan ge mig god hälsa.

Ta hand om er hälsa också.
Kramizar Anna

måndag 12 oktober 2009

Så fel det kan bli.

Lilla M hotade med att polisen kunde komma...
"Då kommer polisen och sätter dig i skinkan"
Fniss...
Det låter inte så stor skillnad på finkan och skinkan men har väldigt olika innebörd.
Vill ju absolut inte sitta i skinkan, lika hemskt som att ha en snigel på ögat.

fredag 9 oktober 2009

Tiden....

Tiden går så fort...
Många har sagt just det när jag berättat vilken dag det är idag.
Idag är det två år sedan mamma gick bort.
Minns det som igår.
Ser lappen framför mig där det står att jag ska ringa hem... Tankarna om jag förstod att det hänt något och någonstans inom mig visste jag redan svaret.
När jag sedan ringde hem till pappa... hörde hans förtvivlan i rösten... PANIK!!!
Det var verkligen panik som jag kände inombords.
Gick till lärarrummet för att be någon skjutsa mig till pappa.
Kunde inte andas, hyperventilerade, benen vek sig...
Min mamma är DÖD!!! Min mamma är DÖD!!!

Hemska känslor som bubblar upp, allra helst under en sån här speciell dag.
De flesta med sorg och saknad har dessa speciella dagar... När de dog, deras födelsedag, begravningsdag m.fl. Människor i omgivningen tror att förtvivlan, sorgen och saknaden försvinner i och med att begravningen är avslutad men det kan jag intyga att så är det inte. Det är efteråt det riktigt jobbiga börjar. Ärligt så tar det aldrig heller slut...
Sorgen och saknaden finns för alltid.

Ta hand om er och era nära och kära.

tisdag 6 oktober 2009

Party party

Jag har blivit en partypingla!!! Det kunde man aldrig tro :-)
Nu är jag bjuden på fester lite titt som tätt.
Är det inte PartyLite så är det Tupperware eller barnkläder.

Homepartyn är nästan som Kinderägg.
Man får tre överraskningar:
  • Umgås: träffar människor som man sällan eller aldrig umgås med annars.
  • Fika: man vet ju inte vad värdinnan bjuder på för gott.
  • Shoppa: vet ju aldrig vad man handlar i förväg och oftast handlar man också för mycket, bara det är en överraskning i sig.

Hur som helst är det oftast väldigt trevligt. Vi umgås för lite. Mest troligt beror det på att livsekvationen inte alltid går jämt upp men jag ska skärpa mig och bjuda hem vänner lite oftare.

Kram kram

Femte veckan!

Ni får ursäkta att jag ger mig själv och min kompis så mycket beröm.
Men, vi är duktiga! Det är femte och sista veckan på kom igång-programmet.
Det är lite tuffare nu och det ska det givetvis vara.
Mycket kan hända på fem veckor.
Nu längtar jag ut till nästa springtur och volangerna dallrar inte lika mycket :-)

Vilket program ska vi följa här näst?
Ska vi ställa in siktet på en mil eller en halvmara?