fredag 9 oktober 2009

Tiden....

Tiden går så fort...
Många har sagt just det när jag berättat vilken dag det är idag.
Idag är det två år sedan mamma gick bort.
Minns det som igår.
Ser lappen framför mig där det står att jag ska ringa hem... Tankarna om jag förstod att det hänt något och någonstans inom mig visste jag redan svaret.
När jag sedan ringde hem till pappa... hörde hans förtvivlan i rösten... PANIK!!!
Det var verkligen panik som jag kände inombords.
Gick till lärarrummet för att be någon skjutsa mig till pappa.
Kunde inte andas, hyperventilerade, benen vek sig...
Min mamma är DÖD!!! Min mamma är DÖD!!!

Hemska känslor som bubblar upp, allra helst under en sån här speciell dag.
De flesta med sorg och saknad har dessa speciella dagar... När de dog, deras födelsedag, begravningsdag m.fl. Människor i omgivningen tror att förtvivlan, sorgen och saknaden försvinner i och med att begravningen är avslutad men det kan jag intyga att så är det inte. Det är efteråt det riktigt jobbiga börjar. Ärligt så tar det aldrig heller slut...
Sorgen och saknaden finns för alltid.

Ta hand om er och era nära och kära.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Oj är de redan 2 år sen! KRAM PÅ DEJ!

Anonym sa...

Oj tiden går fort det var länge sedan vi träffades och då hoppas jag det inte behöver vara av den orsak som va för två år sedan utan att vi kan träffas som vi gjorde innan.
Kram från Thomas i Ö-Vik

Fjällbruden sa...

Ja det hoppas jag också.
Som det är nu avskyr jag frasen "Beklagar sorgen"... så jag hoppas innerligen att vi får träffas och göra något roligt tillsammans. Kram