Årets utmaning är att springa tjejloppet 10 km på Lidingö i september.
Började löpträningen så himla bra men min lycka varar sällan länge. Ramlade i trappen här hemma sent en kväll och stukade illa foten rejält. Foten har liksom påskriset gått i gult och lila. Den var stor som en boll och gjorde jätteont. Nu är den bättre men ömmar fortfarande. Få lov att bli en vecka med powerwalks innan jag sätter igång med löpningen igen.
Jag har inte tur i spel men tur i kärlek :-) Den 16 april hade jag och min älskade make varit förlovade i 16 år. Herregud vad tiden går fort och tur att man inte blir äldre ;-)
Nu säger ändå inte längden på ett förhållande om hur förhållandet är men vi är som vi var för 16 år sedan, störtkära!
Mannen med stort M i mitt liv är mitt ALLT! Klarar mig inte utan honom.
Väckte mannen den där kvällen när jag ramlade och slog mig. Han sa efter ett tag att jag inte fick skrämmas så eftersom man kunde tro att jag höll på att dö. Så nu har jag lovat att jag aldrig mer ska ropa efter honom förrän det är försent ;-)
Nu ska jag prova lite kläder... spännande. Sitter de för löst eller för hårt kring midjan....
Kramizar Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar